Skillnaden mellan inflationen och räntorna
Inflation kan definieras som en ihållande ökning av prisnivån i en ekonomi över tid. Ekonomin står inte inför inflation om prisnivån plötsligt ökar med ett enda hopp men inte fortsätter att öka. Det är inte heller inflationen eftersom det finns en ökning av priset för någon specifik vara eller tjänst eller i relativa priser för vissa varor eller tjänster. Räntan är den takt som bankerna kan låna pengar från Centralbanken. Räntesatserna som Federal Funds-räntan i USA eller Reporäntan i Indien används av centralbanker för att forma penningpolitiken som används för att rikta in en inflation.
Låt oss studera mycket mer om inflationen jämfört med räntan i detalj:
Om inflationen finns, ökar priserna på nästan alla varor och tjänster. Inflationen eroderar en valutas köpkraft. Inflationen gynnar låntagare på bekostnad av långivare eftersom när låntagaren återlämnar huvudstaden till långivaren är det värdelöst när det gäller varor och tjänster än vad det var värt när det lånades. Inflation som accelererar utan kontroll kallas hyperinflation som kan förstöra ett lands monetära system och få sociala och politiska omvälvningar. Inflationsgraden är den procentuella höjningen av prisnivån jämfört med ett basår. Analytiker använder inflationstakten som en indikator på konjunkturcykeln och förutspår förändringar i Centralbankens penningpolitik.
För att beräkna inflationstakten används ett prisindex som proxy för prisnivån. Ett prisindex mäter medelpriset för en definierad korg med varor och tjänster. Konsumentprisindex (KPI) är den mest använda indikatoren för inflationen och används i många länder. KPI-indikatorn består av en korg med varor och tjänster som representerar inköpsmönstren för ett typiskt stadshushåll. I USA innehåller till exempel KPI-korgen mat (14, 2%), energi (10, 5%) och alla artiklar mindre mat och energi (75, 4%) som kategorier för uppskattning av KPI. För att beräkna KPI jämför Bureau of Labor Statistics i USA eller liknande organisationer i vilket land som helst (där korgprocenten kan vara annorlunda) jämför CPI-korgens kostnad med en korgs kostnad i en tidigare basperiod. Formeln för beräkning av KPI är: -
Ta ett exempel för beräkning av KPI: -
|
Artikel |
Kvantitet | Pris i basperioden |
Nuvarande pris |
| cheeseburgare | 200 | 2, 50 | 3 |
| Biobiljetter | 50 | 7 | 10 |
| Bilbränsle | 300 | 1, 50 | 3 |
| Klockor | 100 | 12 | 9 |
Referensbasperiod: -
Ostburgare - 200 x 2, 5 = 500
Filmbiljetter - 50 x 7 = 350
Bilbränsle - 300 x 1, 5 = 450
Klockor - 100 x 12 = 1200
Kostnad för korg = 2500
Aktuell period -
Ostburgare - 200 x 3 = 600
Filmbiljetter - 50 x 10 = 500
Bilbränsle - 300 x 3 = 900
Klockor - 100 x 9 = 900
Kostnad för korg = 2900
CPI = (2900/2500) x 100 = 116
Prisindexet är 16% under basperioden, varför inflationstakten är 16%.
Vissa andra länder använder grossistprisindexet (WPI) som ett sätt att mäta inflationen. I WPI undersöks förändringarna i priser på varor i olika skeden av bearbetning (råvaror, mellanprodukter och färdiga varor) för att se det framväxande prispresset.
För att förstå inflationen händer eller hur en viss inflationstakt riktas måste man titta på den ränta som fastställts av något lands centralbank. Penningpolitiken hänvisar till att centralbanken använder räntan som ett verktyg för att påverka mängden pengar och kredit i en ekonomi för att påverka den ekonomiska aktiviteten. Det sägs vara expansivt när centralbanken sänker räntan som i sin tur ökar mängden pengar och kredit i en ekonomi. Omvänt när centralbanken höjer räntan som minskar mängden pengar och kredit i en ekonomi sägs penningpolitiken vara sammandragande.
Så centralbanken använder räntan för att påverka pengemängden och därmed rikta in inflationen. Kvantitetsteorin om pengar säger att mängden pengar är en del av de totala utgifterna i en ekonomi och innebär kvantitetsekvationen för utbyte: -
Pris multiplicerat med verklig produktion är totala utgifterna så att hastigheten är det genomsnittliga antalet gånger per år som varje pengsenhet används för att köpa varor eller tjänster. Utbytesekvationen måste hålla med den hastighet som definierats på detta sätt. Monetarister tror att ekonomins hastighet och reala produktion bara förändras långsamt. Om man antar att hastigheten och den verkliga produktionen förblir konstant kommer varje ökning av pengemängden att leda till en proportionell ökning av prisnivån. Denna ökning av penningmängden uppnås genom en räntesänkning. När räntorna sänks kan människor och företag låna mer pengar. Effekten av mer upplåning är att det finns mer konsumentutgifter i ekonomin som ökar inflationen eftersom efterfrågan på varor och tjänster är mer. Även om det motsatta händer vid ökande räntor. Om inflationen ökar utöver en viss nivå än centralbankens smak, höjer de riktmärkena så att upplåningen minskar och konsumenterna sparar mer. På grund av mer besparingar och mindre disponibla inkomster blir det mindre utgifter och därmed bromsar ekonomin och inflationen minskar.
Inflation mot ränta Infografik
Nedan visas de fem största skillnaderna mellan inflationen och räntorna 
Viktiga skillnader mellan inflationen och räntorna
Båda inflationerna jämfört med räntorna får ekonomin att växa men det finns många skillnader mellan inflationen och räntorna.
- I inflationen mot räntesatser kan inflationen definieras som en ihållande ökning av prisnivån i en ekonomi medan räntorna är penningpolitiska åtgärder som används av centralbanken i vilket land som helst för att kontrollera nivån på pengtillförsel och kredit i en ekonomi
- Inflationen är beroende av nivån på penningmängden i en ekonomi som beslutas av centralbanken. Räntorna i en ekonomi är beroende av många makroekonomiska faktorer, varav en är inflationen.
- Högre inflation kommer att leda till högre priser på varor och tjänster i en ekonomi. Det leder också till högre levnadskostnader, högre lånekostnader, försvagar valutan etc. Lägre inflation indikerar å andra sidan en avmattning i ekonomin och kan leda till en lågkonjunktur. Ihållande låg inflation kan leda till högre arbetslöshet, minskad efterfrågan på varor och tjänster som kan påverka vinsterna. Högre räntor fastställs av Centralbanken för att kontrollera inflationen. Med högre räntor är lånekostnaderna mer och därmed sparar konsumenterna mer än att spendera vilket bromsar ekonomin och minskar inflationen. Räntesatserna sänks när det finns behov av att stimulera efterfrågan i ekonomin vilket leder till högre upplåning och högre konsumentutgifter som leder till en ökning av inflationen.
Jämförelser mellan inflationer och räntor
Nedan visas de bästa jämförelserna mellan inflationen och räntorna
| Grunden för jämförelse av inflation mot räntesatser |
Inflation |
Ränta |
| Menande | Inflationen definieras som en ihållande ökning av prisnivån i en ekonomi | Räntesatser är monetära åtgärder som används av centralbanken för att kontrollera penningmängden och kredit i en ekonomi |
| Beräkning | Konsumentprisindex används vanligtvis som ett mått på inflationstakten i en ekonomi.
KPI = (Kostnad för korg till nuvarande priser) / (Kostnad för korg i basperioden) | Den räntesats som används av RBI är den kurs som centralbanken lånar ut pengar till bankerna |
| Faktorer som påverkar
Inflation kontra räntesatser | Inflationen är beroende av penningmängden i ekonomin. Mängden penningmängd kontrolleras av centralbanken med hjälp av deras referensräntor som ett mått för att kontrollera pengamängden och i sin tur inflationen i en ekonomi | Referensräntorna bestäms utifrån olika makroekonomiska faktorer i ett land. En av faktorerna är inflationen. Räntesatserna höjs om det är hög inflation i landet. Växelkurser är också en faktor som Centralbank beaktar vid höjning eller sänkning av räntorna |
| Effekter av hög inflation mot räntor | Högre inflation kommer att leda till högre priser på varor och tjänster, högre levnadskostnader, högre upplåningskostnader, försvagning av valutan etc. och därmed generellt sett en negativ inverkan på ekonomin | Högre räntor fastställs av Centralbanken för att kontrollera inflationen. Med högre räntor är lånekostnaderna mer och därmed sparar konsumenterna mer än att spendera vilket bromsar ekonomin och minskar inflationen |
| Effekter av låg inflation jämfört med räntor | Lägre inflation är också ett problem eftersom det indikerar en avmattning i ekonomin och kan leda till en lågkonjunktur. Ihållande låg inflation kan leda till högre arbetslöshet, minskad efterfrågan på varor och tjänster som påverkar företagens vinster. | För att hantera minskad efterfrågan i ekonomin sänker Centralbanken räntorna för att stimulera konsumentutgifter och upplåning i ekonomin. |
Inflation vs räntesatser - slutliga tankar
Centralbanker över hela världen har använt olika ekonomiska variabler och indikatorer genom åren för att fatta penningpolitiska beslut. För närvarande är inflationsinriktning det mest använda verktyget för att fatta penningpolitiska beslut och är i själva verket den metod som krävs enligt lag i vissa länder. Centralbanker i länder som Storbritannien, Brasilien, Kanada, Indien, Australien, Mexiko och Europeiska centralbanken använder för närvarande inflationsinriktning. Inflationsinriktning används genom att antingen öka eller sänka referensräntorna i ekonomin.
Den vanligaste inflationen är 2% och målbandet är 1% till 3%. I länder som Indien som är på väg mot en högre tillväxt är inflationsmålet 4%. Anledningen till att inflationsmålet inte är 0% är att variationer kring den räntan skulle möjliggöra negativ inflation, dvs. deflation, som anses vara störande för att en ekonomi fungerar smidigt. Centralbanker över hela världen följer kontrollerad inflation som vägen framåt för en hållbar tillväxt för ekonomin.
Rekommenderade artiklar
Detta har varit en guide till de största skillnaderna mellan inflation och ränta. Här diskuterade vi också de viktigaste skillnaderna i inflationen mot räntorna med infografik, jämförelsetabell. Du kan också titta på följande artiklar för att lära dig mer -
- Räntesats kontra sammansatt räntesats
- Nuvarande konto vs kapital konto
- Pengemarknad vs kapitalmarknad
- Primärmarknad vs sekundärmarknad